I många företag finns det en önskan om en etablerad feedbackkultur. Men vad betyder det egentligen? Eftersom alla älskar definitioner, låt oss börja med en definition av begreppet:
Definition av en feedbackkultur
Vad kännetecknar en feedbackkultur? Den kännetecknas av ömsesidig Förtroende bland alla som arbetar tillsammans, tvärhierarkiskt Kommunikation och regelbunden återkoppling om arbetsmetoder, resultat och påverkan på utomstående.
Betydelse och fördelar med etablering
Man frågar sig ofta vilka fördelar det för med sig att införa en feedbackkultur. Först och främst kan det att ge, acceptera och genomföra konstruktiv feedback förenkla arbetsprocessen och göra den mer effektiv.
Att förankra detta i en öppen feedbackkultur ger följande fördelar:
- Ändra till en lärande organisationFeedback som en källa till förståelse och utveckling bidrar till att öka prestationen (jfr Shipper, Hoffman & Rotondo, 2017)
- Att minska stress och konflikter genom regelbunden feedback leder till friskare och nöjdare medarbetare (jfr. Ansel & Lievens, 2007)
- Direkt kommunikation och ökad tillfredsställelse leder till ökat engagemang hos medarbetarna (jfr. Rosen, Leven & Hall, 2006)
Som ni ser har en feedbackkultur inte bara en positiv effekt på arbetsprocessen, utan också på arbetsklimatet.
A Studie av Amadeus Fire GmbH visar också att ju nöjdare medarbetarna är med feedbackkulturen, desto nöjdare är de med arbetet i allmänhet.
För att upprätthålla feedbackkulturen integrerar företagen också ofta programvarulösningar som underlättar 360-graders feedback. Det brittiska mjukvarusystemet SenseHR är till exempel en omfattande plattform för sömlös hantering av feedbackprocesser (Läs mer på: Programvarusystemet SenseHR i Storbritannien). Sådana lösningar, som SenseHR, kan hjälpa företag att inte bara samla in feedback från olika källor, utan också effektivt analysera och reagera på den för att få en bättre bild av prestationen.
Och vem vill inte ha nöjda, motiverade och effektiva medarbetare?
Nu vet vi vad en feedbackkultur är per definition och fördelarna med att etablera den, men hur kan vi veta om den faktiskt efterlevs?
De flesta Agile-vagnar kör i cirklar....
...och behandla ytliga symptom. Det är dags att använda psykologi – för en hållbar förändring av tankesättet.
Inventering: Är feedbackkulturen levande?
Även om många människor är medvetna om fördelarna med en etablerad feedbackkultur, är det tyvärr många företag som ännu inte har infört den fullt ut. Den Randstad Arbetsbarometer 2019 visar att endast 35% av de tyska företagen ger feedback varje år. 32% av företagen, å andra sidan, ger aldrig feedback. Om feedback ges sker det ofta på ett olämpligt sätt: 30% av de tillfrågade uppgav att de inte visste hur de skulle reagera på feedback, 24% tog negativ feedback personligt och 21% kände sig obekväma med att ta emot feedback.
Med tanke på feedbackens betydelse är dessa resultat ganska magra. Hiltrud Werner, styrelseledamot i Volkswagen AG, säger till och med att mer feedback kunde ha förhindrat Volkswagen-utsläppsskandalen (s. Schielke, 2018).
"Det här är inte lätt för någon. Både för den som ger feedback och den som tar emot feedback. Teamet måste bara förstå att det är värt att tänka efter, diskutera och lita på sin egen magkänsla även i den utsträckning som det är värt att säga ifrån."
– Hiltrud Werner, styrelseledamot VW
Därför har Volkswagen nu integritetsambassadörer som ska se till att en diskussionskultur lever och implementeras. I framtiden bör det inte finnas några fler skandaler, och regelbunden feedback kan ha en stödjande effekt.
Många företag känner till vikten av en fungerande och etablerad feedbackkultur och har etablerat en sådan kultur i sitt företag eller håller på att utveckla den.
Ämnet "feedbackkultur" är på modet
Trenden går mot en feedbackkultur: särskilt unga företag utnyttjar detta till sin egen fördel. Många nystartade företag bygger på att etablera en feedbackkultur, eftersom särskilt yngre medarbetare, så kallade "feedbackers", inte alltid är likadana. MillenniegenerationenDe kräver feedback för att utvecklas optimalt. Feedbackkulturer blir därför allt viktigare för att locka till sig och behålla nya potentiella medarbetare.
Men inte bara unga företag har insett fördelarna med regelbunden feedback. Även stora företag som SAP, DB och Telekom vill gå ifrån det klassiska årliga medarbetarsamtalet (Armin Trost, s. Schielke, 2018) och söker därför nya vägar.
En feedbackkultur är mer än ett årligt medarbetarsamtal, säger psykolog Armin Trost (s. Schielke, 2018). Det handlar snarare om regelbundet utbyte och ständig återkoppling. Feedbackkulturen måste därför levas och framför allt implementeras på ett effektivt sätt. Men hur?
Hur man gör: Etablera en feedbackkultur
Först och främst är det viktigt att komma ihåg att feedback inte är detsamma som kritik. Återkoppling är snarare, som ordet antyder, återkoppling. Och den bör användas som sådan. Det finns olika Tipssom visar dig rätt sätt att införa en feedbackkultur.
Våra tips är:
Fundera på vad du vill säga i förväg
Om du själv inte är tydlig med vad ditt budskap är, är det relativt säkert att det inte kommer att nå din motpart på det sätt som du hade planerat. Var därför tydlig i förväg med vad kärnbudskapet i din feedback ska vara.Säg alltid något positivt också
Återkopplingen är till för att se på arbetsprocessen från alla håll. Ta därför alltid upp de saker som gick bra. I bästa fall använder du Sandwich-metod: Beröm, kritik, beröm.Feedback behöver inte alltid vara negativ
Att regelbundet berömma saker som har gått bra är också en del av en bra feedbackkultur. Även om det inte finns något att kritisera kan och bör du ge feedback: Ge då bara positiv feedback.Tala ur första personens perspektiv
Formulera inte feedbacken som en anklagelse, t.ex. "Du har ...", utan formulera ett "jag"-påstående "Jag känner/uppfattar ...". Feedback är alltid subjektiv och detta bör framgå av formuleringen.Fråga alltid efter det andra perspektivet
Det finns två sidor av nästan varje historia. Fråga därför alltid den andra personen hur den upplevde situationen. Det hjälper er att hitta en gemensam grund och skapa ömsesidig förståelse.Proaktivt be om feedback
Du behöver inte alltid vänta på feedback! Feedback hjälper inte bara hela teamet, utan också varje individ i deras personliga utveckling. Sök aktivt feedback för att ständigt växa.
Det hela bör ske med korta intervall, till exempel 1 till 2 gånger i veckan.
Ta dig medvetet tid att göra detta. Att införa en feedbackkultur är inte en bestraffande eller kontrollerande funktion för någon, utan är avsett att hjälpa alla, både individuellt och kollektivt, att utvecklas.
Återkoppling, mångfald och innovation
En sund feedbackkultur är för övrigt en förutsättning för "climate for excellence" i ett team. Och "climate for excellence" är en av de viktigaste förutsättningarna för innovation.
Förresten, min kollega Christian gjorde nyligen en video på temat "Den viktigaste förutsättningen för innovation i team". Ta en titt på den:
Etablera en feedbackkultur på ett enkelt sätt
Ett enkelt sätt att skapa en feedbackkultur är att införa regelbundna retrospektiv.
Vad är retrospektiv? En retrospektiv är ett regelbundet möte där ett team går igenom tidigare arbetssteg och tar fram förbättringsförslag för framtida samarbete. Du kan läsa mer om detta i vår VANLIGA FRÅGOR läsa om det.
Ge det bara ett försök, för som också Henry Ford redan visste:
De som alltid gör vad de redan kan göra förblir alltid vad de redan är.
Slutligen, den snabba noten... Jag upprepar mig själv eftersom jag verkligen rekommenderar den:
Om fjorton dagar kommer det att finnas en Kostnadsfritt webbinarium om "Agile Företagskultur i omvandling: de 5 viktigaste framgångsfaktorerna". istället för – med totalt 11 internationella experter! Mer information hittar du i teaser-videon.
Om detta låter intressant hittar du en lista på Project Scagiles webbplats mer information – Du kan också registrera dig där kostnadsfritt. Registrera.
Källor
Amadeus Fire GmbH (2015), Feedbackkultur im Unternehmen und Zufriedenheit von Mitarbeitern, hämtat från: https://www.amadeus-fire.de/fileadmin/user_upload/Auswertung_Ministudie_AmadeusFire_v1.5_web.pdf
Anseel, F., & Lievens, F. (2007). Feedbackmiljöns långsiktiga inverkan på arbetstillfredsställelsen: En fältstudie i ett belgiskt sammanhang. Tillämpad psykologi, 56(2), 254-266.
Benz, J. (2018), 10 tips för en bättre feedbackkultur, hämtat från: https://raidboxes.io/blog/agencies-freelancers/feedbackkultur-verbessern/
Müller, C. (2018), Feedback Culture & New Work: How Good Communication Moves Teams Forward, hämtat från: https://www.zielbar.de/magazin/feedbackkultur-new-work-kommunikation-19615/
Nadia (2018), Giving feedback – but properly: How to establish a strong feedback culture, hämtat från: https://engage.kununu.com/de/blog/starke-feedbackkultur/
Randstad (2019), Tyska chefer ger ofta värdelös feedback, hämtat från: https://www.randstad.de/ueber-randstad/news/20190503/deutsche-chefs-geben-oft-nutzloses-feedback
Rosen, C. C., Levy, P. E., & Hall, R. J. (2006). Att placera uppfattningar om politik i samband med feedbackmiljön, anställdas attityder och arbetsprestationer. Journal of Applied Psychology, 91(1), 211–220. https://doi.org/10.1037/0021-9010.91.1.211
Schielke, M. (2018), Vi behöver en ny feedbackkultur!, hämtad från: https://www.deutschlandfunkkultur.de/arbeitswelt-wir-brauchen-eine-neue-feedbackkultur.976.de.html?dram:article_id=428226
Shipper, F., Hoffman, R.C. & Rotondo, D.M. (2007), Skapar 360-feedbackprocessen användbar kunskap på samma sätt i alla kulturer?, AMLE, 6, 33–50, https://doi.org/10.5465/amle.2007.24401701
t3n – digital pioneers (2019), Why many bosses act like Bernd Stromberg, hämtat från: https://t3n.de/news/warum-viele-chefs-sich-wie-bernd-stromberg-verhalten-1160129/