Vissa saker händer bara en gång i livet. Ett barn som vidrör den heta spisplattan med handflatan kommer sannolikt inte att göra om samma misstag. Felbedömningen bränner bokstavligen in sig och barnet lär sig att inte lita på spisplattan.
Så man lär sig av sina misstag – helt logiskt när det gäller vardagspsykologi och till och med ett välkänt talesätt. Men situationen med den heta spisen kan inte riktigt överföras till arbetssituationen. Vad är skillnaden mellan att bränna sig och negativ feedback från en överordnad? Och varför säger vetenskapen att det inte är så lätt att lära sig av sina misstag?
Informationsbearbetning och en positiv felkultur
Egentligen verkar det ganska enkelt: vi reagerar starkare på negativa stimuli än på positiva. De gör det möjligt för oss att bearbeta information djupare, vilket innebär att informationen memoreras snabbare, lagras längre och kan hämtas fram lättare (Bless & Fiedler, 2006; Puig & Szpunar, 2017). Detta har att göra med misstag eftersom de vanligtvis orsakar negativ feedback, vilket i allmänhet är en negativ stimulans.
Låt oss fortsätta med exemplet med den varma plattan. Barnet rör vid den heta plattan och känner smärta. Smärtan är en negativ återkoppling och sätter igång informationsbearbetningen. Om barnet ser den heta plattan igen några dagar senare kommer informationen om att plattan kan vara het tillbaka.
Nu skiljer sig dock smärtan av brännskadan och den negativa kritiken av en ledare åt. Detta undersöktes nyligen av två forskare från USA. De tittade på under vilka förhållanden misstag faktiskt leder till lärande och fann något förvånande: om ett misstag följs av negativ feedback är sannolikheten för att vi lär oss av detta misstag mycket låg (Eskreis-Winkler & Fishbach, 2019). Men när positiv feedback följer på korrekta svar lär vi oss bättre.
Konkret innebär detta att positiv kritik av det egna arbetet leder till att man förlorar mer än negativ kritik.
Varför reagerar vi på negativ kritik med reaktans, d.v.s. med motstånd och trots? Det beror på att negativ kritik upplevs som ett hot mot vår självkänsla och är en attack mot egot. De tankar om misslyckande som uppstår leder i slutändan till en känsla av att ens egna mål är ouppnåeliga.
Och vad säger målsättningsteorin om motivationen att uppnå ouppnåeliga mål? Exakt – det är inte där. För att hantera misstag i teamet innebär dessa resultat tydligt att kritik inte får vara ett hot mot självkänslan! Grundstämningen bör därför vara Atmosfär av psykologisk säkerhet Felkulturen måste vara positiv, så att kritik inte får en negativ grogrund.
En lämplig typ av kritik är ett bättre sätt att ta itu med de anställdas tankesätt. Förresten: Om ditt mål är att förbättra dina medarbetares tankesätt, ta en titt på vår artikel om den fantastiska sanningen bakom det agila tankesättet.
Hur man inför en positiv felkultur
Ingen feedback är definitivt inte heller en lösning. Så hur ser vi till att feedback används konstruktivt och att den allmänna atmosfären i teamet uppmuntrar till positiv feedback? Om du är intresserad av svaren på den här frågan kan du läsa vår artikel om felkultur, där vi beskriver detaljerade steg för att utveckla en positiv felkultur. Den korta versionen är: Sättet att hantera misstag måste ändras så att teammedlemmarna vågar göra misstag på ett transparent sätt redan från början.
Bland annat kan misstag tas upp i retrosamtal. Om teammedlemmarna kan prata öppet om sina misstag kan resten av teamet faktiskt lära sig av dem. Att lära sig av sina misstag är trots allt möjligt!
Och nu kommer det intressanta: Om en annan person får feedback om ett misstag som vi har gjort och vi är medvetna om detta, utgör det inte ett hot mot vår självkänsla (Eskreis-Winkler & Fishbach, 2019). Vi bearbetar feedbacken och tar den med oss i vårt eget arbete. I en perfekt felkultur pratar teamet öppet om utmaningar och hjälper varandra att hantera dessa utmaningar.
Första åtgärderna för en positiv felkultur
Den avgörande faktorn för om vi lär oss av våra misstag är hur vi hanterar dem. Om vi lyckas förhindra att misstagen möts av negativ kritik som angriper vårt ego, kan vi lära oss av våra erfarenheter.
För att detta ska fungera måste vi naturligtvis först Sätt upp meningsfulla mål ha. Vår miljö måste också utformas på ett sådant sätt att genomförandet och den dynamiska anpassningen av dessa mål är möjlig och uppmuntras av teammedlemmarna.
För att ni ska kunna sätta upp rätt mål och arbeta med er felkultur har vi tagit fram en digital coach. Ett mjukvaruverktyg som hjälper dig att genomföra teamworkshops på temat felkultur – och att utvecklas mätbart. Du hittar mer information om det direkt här 🙂
Vill du arbeta för en mer positiv felkultur i ditt team och på ditt företag? Det är precis därför vi har utvecklat vår digitala coach Echometer. Mer information hittar du här:
