Denna sida har översatts automatiskt. För en bättre läsupplevelse, vänligen byt till engelska.
Byt till engelskaNej. AI kan påskynda arbetet, kondensera information och stödja mjukvaruutveckling. Men den ersätter varken tydliga produktmål, samarbete, kvalitetssäkring eller kontinuerlig förbättring.
DORA-rapporten 2025 beskriver därför AI som en förstärkare: I välfungerande organisationer kan den öka effektiviteten, i fragmenterade gör den befintliga svagheter tydligare. Källa: Google: DORA Report 2025.
Det finns ingen tillförlitlig siffra baserad på företagsstorlek. Scrum är dock ofta mer synligt och formellt organiserat i stora företag, medan små firmor oftare använder agila metoder pragmatiskt eller i hybridform.
I stora organisationer främjar behovet av samordning, skalningsmetoder och dedikerade Scrum Master-roller en starkare institutionalisering. Små produktteam kan däremot införa Scrum enklare och anpassar det ofta flexibelt. Det avgörande är inte företagets storlek, utan om teamet har tydligt ansvar, korta feedbackcykler och överskådliga beroenden.
Källa: 18th State of Agile Report 2025.
Nej. En aktuell, globalt jämförbar användningsgrad specifikt för Scrum publicerar State of Agile Report 2025 visserligen inte längre. Studien beskriver dock agilitet uttryckligen som anpassningsbar snarare än tillbakagående: 74 % av de tillfrågade använder hybrida eller egenutvecklade agila modeller. Scrum kombineras därmed oftare med andra arbetssätt, i stället för att generellt ersättas.
Källa: 18:e State of Agile Report från Digital.ai och Tolkning av 2025 års studieresultat.
Scrumban kan vara ett bra alternativ när ett team fortfarande behöver tydliga produktmål och regelbunden reflektion, men vill styra arbetsflödet mer flexibelt. Typiskt är en Kanban-tavla, WIP-gränser och pull-principer, kompletterat med lämpliga rutiner för planering, review och retro.
Scrumban är inte automatiskt bättre än Scrum. Det lönar sig om det bättre löser ett konkret problem som för mycket carry-over, långa väntetider eller ofta oplanerat arbete, och om teamet följer upp effekten med ledtid, kvalitet och kundnytta.
Kanban passar ofta bättre när arbete kommer in löpande och är svårt att samla i pålitliga sprintmål – till exempel vid support, drift, incidenthantering eller många små, oplanerade uppgifter. Då hjälper ett tydligt flöde, begränsat parallellt arbete och korta genomloppstider mer än en fast sprintkadens.
Scrum är fortfarande meningsfullt när ett stabilt, tvärfunktionellt produktteam arbetar mot ett gemensamt mål i korta cykler. En övergång till Kanban bör lösa ett konkret problem, inte bara minska antalet möten.
För team med oförutsägbara förfrågningar och ett kontinuerligt arbetsflöde är Kanban ofta ett bra Scrum-alternativ. För produktutveckling med regelbundna lärandemål kan Scrum fortfarande passa; kompletterat med Kanban-praktiker uppstår ofta Scrumban. Det avgörande är inte namnet på ramverket, utan om det förbättrar prioritering, kvalitet, återkoppling och kontinuerlig förbättring för den specifika kontexten.
Den aktuella trenden går mot hybrida arbetssätt: 74 % av de tillfrågade i State of Agile Report 2025 använder blandade eller egenutvecklade agila modeller.
Det finns 2026 inget enskilt ramverk som ersätter Scrum. Vanliga alternativ eller komplement är Kanban för kontinuerligt arbetsflöde, Scrumban för en kombination av sprintmål och flödesprinciper samt Extreme Programming (XP) för tekniska ingenjörspraktiker. 18th State of Agile Report visar framför allt en trend mot hybrida och kontextberoende modeller, inte mot en enhetlig ersättning.
Källa: Klassificering av 18th-State-of-Agile-studien med Hybrid-Agile-siffran.
Hybrida modeller hjälper team att anpassa Scrum till sin delivery-kontekst. De kompletterar det till exempel med Kanban för arbetsflödet, kontinuerlig discovery eller tekniska engineering-praktiker.
I 18th State of Agile Report använde 48 % av de tillfrågade hybrida respektive blandade modeller och ytterligare 26 % ett egenutvecklat tillvägagångssätt. Det är inget försvar för att vara emot Scrum, utan mot oreflekterad lojalitet mot ramverk. Källa: 18th State of Agile Report från Digital.ai.
Scrum-team bör inte bara räkna levererade funktioner. Mer meningsfullt är kopplingen mellan ett tydligt produktmål, kundfeedback och några få leveransmetriker som ledtid, deploymentsfrekvens och change failure rate.
Siffrorna är här inget kontrollinstrument. De hjälper teamet att förstå om det löser ett relevant problem, kan leverera säkert och var det finns hinder för lärande eller leverans. Källa: Google: DORA Report 2025.
De viktigaste riskerna är felaktiga sammanfattningar, dataskyddsproblem, bristande förtroende vid inspelningar, övertolkning av mätvärden och extra verktygsöverhead.
Scrum Masters bör därför använda AI-resultat som utgångspunkt för samtal, inte som automatiskt sanning.
Scrum Masters prestation mäts på ett meningsfullt sätt inte med en enskild KPI, utan med en kombination av leveransmått, teamhälsa, retrospektiv effektivitet, uppföljning av åtgärder och kvalitativa observationer.
Det viktiga är att siffrorna inte används som ett kontrollinstrument. De bör fungera som utgångspunkt för samtal: Var tappar teamet fokus? Vilka blockerare återkommer? Vilka åtgärder leder verkligen till bättre samarbete?
Mer sammanhang hittar du här: Scrum Master-prestations-KPI:er