"Vad gick bra" Sprint Retrospektiv: 27 exempelsvar
Jag har redan deltagit i mer än 200 Sprint Retrospektiv och ofta hört vad som gick bra.
Trots det upplever jag samma sak om och om igen: I många team är det i början av retrospektivet knappt någon som kommer på vad som faktiskt har gått bra. Inte för att inget var bra. Utan för att vi ofta fokuserar snabbare på problem än på framsteg.
Det är precis därför det här inlägget finns. Här delar jag med mig av exempelsvar som har fungerat i verkliga sprintar, så att ni kan synliggöra goda arbetssätt och medvetet upprepa dem i nästa sprint.
Jag skriver detta ur mitt perspektiv som psykolog och Scrum Master.
Vad gick bra Sprint Retrospektiv: 10 snabba exempelsvar
- Positivt: Vårt sprintmål var tydligt för alla.
- Positivt: Vi eskalerade blockerare snabbare.
- Positivt: Daily Standups var korta och hjälpsamma.
- Positivt: Code reviews blev klara snabbare.
- Positivt: QA involverades tidigare.
- Negativt: Vi hade för många kontextbyten och därmed mindre fokustid.
- Negativt: Avstämningen inom teamet var otydlig på flera punkter.
- Negativt: User stories var delvis för otydligt formulerade.
- Negativt: Action items från förra retron genomfördes inte konsekvent.
- Negativt: Kommunikationen med intressenter skedde på vissa ställen för sent.
Varför frågan ”Vad gick bra” är så viktig
När jag faciliterar retrospektiv ser jag medvetet till att vi inte bara pratar om problem. Denna fråga är viktig eftersom den:
- regelbundet skapar utrymme för det positiva,
- stärker teamkänslan,
- ökar den psykologiska tryggheten,
- och bevarar goda mönster inför nästa sprint.
Om du vill göra din inledning på retrospektiv mer varierad hittar du passande format i vårt inlägg om Retrospektiva incheckningar .
Exempelsvar per område
Jag markerar medvetet varje exempelsvar med Positivt eller Negativt, så att du kan använda båda direkt i teamet.
Exempelsvar: ”Vad gick bra” Sprint Retrospektiv
1) Samarbete i teamet
- Positivt: Vi stöttade varandra proaktivt vid flaskhalsar.
- Positivt: Feedback togs emot öppet och konstruktivt.
- Positivt: Utveckling och QA samarbetade tätare.
- Negativt: Överlämningar var på flera ställen inte ordentligt förberedda.
- Negativt: Parprogrammering användes knappt, trots att det hade hjälpt vid komplexa ämnen.
- Negativt: Teamstämningen var tidvis spänd och lite lösningsorienterad.
2) Kommunikation och möten
- Positivt: Sprintmålet var begripligt formulerat för alla.
- Positivt: Daily Standups förblev fokuserade och beslutsorienterade.
- Positivt: Möten avslutades oftare med tydliga beslut.
- Negativt: Risker togs upp för sent.
- Negativt: Intressentkommunikationen var delvis inte tillräckligt transparent.
3) Planering och fokus
- Positivt: Backlog Refinement var bättre förberett.
- Positivt: User stories var tydligare beskrivna.
- Positivt: Åtaganden (commitments) var mer realistiskt satta.
- Negativt: Det kom in för mycket oplanerat arbete i sprinten.
- Negativt: Vi hade för lite fokustid och för många kontextbyten.
4) Kvalitet och leverans
- Positivt: Code reviews blev klara snabbare.
- Positivt: QA involverades tidigare i genomförandet.
- Positivt: Testtäckningen för nya funktioner var bättre.
- Negativt: Kritiska buggar upptäcktes först sent.
- Negativt: För mycket arbete förblev halvfärdigt vid sprintens slut.
- Negativt: Definition of Done följdes inte alltid konsekvent.
5) Kontinuerlig förbättring
- Positivt: Action items från förra retron genomfördes.
- Positivt: Vi behöll aktivt fungerande praktiker.
- Negativt: Förbättringar gjordes knappt mätbara.
- Negativt: Ansvarsområden var inte alltid tydliga.
- Negativt: Sprintflödet verkade överlag instabilt.
Svaga vs. starka svar
Svaga svar är oftast för generella. Starka svar gör beteende, effekt och nästa steg synliga.
| Svagt | Starkt |
|---|---|
| ”Kommunikationen var bättre." | "Vi adresserade blockerare direkt i dagliga mötet och undvek därmed två dagars väntetid." |
| "Kodgranskningen gick bra." | "Vår granskningstid sjönk från cirka 24 till 8 timmar, vilket gjorde att vi kunde testa tidigare." |
| "Teamarbetet var toppen." | "Vid flaskhalsar tog två kollegor proaktivt över uppgifter, vilket gjorde att sprintmålet förblev realistiskt.” |
Om du vill gå djupare in på konkreta formuleringar för utvecklingsfeedback hjälper även dessa praktiska exempel: 20 feedback-exempel för mjukvaruutvecklarroller .
Copy-paste-mall för din retro
Jag använder denna struktur i vardagen:
Observation + Effekt + Nästa steg
Mall 1
“Vi gjorde [konkret beteende]. Genom det förbättrades [konkret effekt]. I nästa sprint behåller vi [konkret åtgärd].”
Mall 2
“[Situation] gick särskilt bra. Det hjälpte oss att [resultat]. Nästa gång upprepar vi det genom [tillvägagångssätt].”
Mall 3
“I jämförelse med förra sprinten var [aspekt] bättre. Det märktes på [signal/mått]. Därför standardiserar vi [best practice].”
Fler metoder för olika teamsituationer hittar du i vår översikt över Retrospektiva metoder .
Varför Echometer enligt min mening är en stark start
När team vill införa eller förbättra agila retrospektiver är Echometer särskilt hjälpsamt enligt min mening:
- snabb start med tydlig struktur,
- direkt användning utan stora startkostnader,
- många mallar och frågor för omedelbar facilitering,
- psykologiskt fokus för bättre delaktighet,
- åtgärdsspårning inklusive påminnelser.
Om du vill starta direkt, titta på vår Mjukvara för team-retrospektiver eller Mjukvara för Team Health Check .
För en fördjupad förberedelse av facilitering hittar du dessutom vår e-bok med tips för retro-facilitering .
Extern klassificering
För ytterligare perspektiv på retrospektiver tycker jag att dessa resurser är hjälpsamma:
FAQ: Vad gick bra i sprint-retrospektiven?
Varför är retrospektiv viktiga?
Retrospektiv hjälper team att identifiera problem tidigt, förstå orsaker och gemensamt besluta om förbättringar. Detta ökar transparensen, teamets tillfredsställelse och resultatens kvalitet.
Vilka misstag bör absolut undvikas under den första teamretrospektiven?
Särskilt för team som har liten eller ingen erfarenhet av retrospektiv bör man vara noga med att undvika följande misstag:
- Misstag nr 1: Retrospektiv som ett chattmöte. All feedback i en retrospektiv behöver inte diskuteras. Endast de ämnen som har prioriterats tillsammans förtjänar extra uppmärksamhet. Alla diskussioner om detaljer före omröstningen bör därför avbrytas och skjutas upp till efter omröstningen.
- Misstag nr 2: Tillbakablick som en skuldbeläggning. Retrospektiven är inte till för att flytta ansvaret eller skylla på andra för negativa händelser eller utveckling. Att förbättra status quo ligger i händerna på alla teammedlemmar!
- Misstag nr 3: Retrospektiv som en klagomålslåda. Retrospektiv handlar inte bara om att notera vad som inte fungerar bra. Större delen av energin bör läggas på att tänka framåt och definiera bindande åtgärder.
För den första retrospektiven är det lämpligt att använda ett dedikerat retro-verktyg som stöd. Echometer är mycket lämpligt för oerfarna team med sitt intuitiva och guidade läge. Här kan du prova en retrospektiv i Echometer: https://my.echometerapp.com/retro-setup
Hur mäter man framgången med en retrospektiv?
Framgången med retrospektiver visar sig i att överenskomna åtgärder genomförs och mätbara förbättringar uppstår. För detta använder teamen, förutom produktivitetsnyckeltal (som bör tas med en nypa salt), t.ex. uppföljning av åtgärdspunkter, trender på feedbackskalor i teamhälsokontroller/pulsmätningar.
Bidrar det retrospektiva mjukvaruverktyget Echometer till att öka den psykologiska säkerheten i team?
Ja, Echometer är förmodligen det retrospektiva verktyg som har starkast psykologiskt fokus, eftersom det ursprungligen är en spin-off från den psykologiska fakulteten vid universitetet i Münster (Tyskland). I synnerhet bidrar Echometer till att stärka den psykologiska säkerheten i team (med den primära målgruppen programvaruutveckling och hybridproduktteam) genom olika isbrytare och retrospektiva mallar.
Å ena sidan bidrar till exempel de roliga “lära känna dig själv”-frågorna som en del av retro-check-in till att stärka den psykologiska säkerheten i teamen. Å andra sidan finns det t.ex. särskilda mallar för att mäta den psykologiska säkerheten i teamen.
Hur säkerställer Echometer att retrospektiva åtgärder genomförs - finns det påminnelser?
Ja, med det retrospektiva programvaruverktyget Echometer kan du också spara påminnelser om åtgärder. Dessa skickas via e-post individuellt till den person som är ansvarig för åtgärden. Detta säkerställer att genomförandet av åtgärden inte glöms bort.
Slutsats
Frågan “Vad gick bra?” är inte bara vänligt småprat i början av en retrospektiv. Det är det snabbaste sättet att synliggöra fungerande teammönster och ta med dem in i nästa sprint.
Om du arbetar med tydliga Mönstersvar för “Vad gick bra” i sprint-retrospektiven och kombinerar det positiva perspektivet med konkreta åtgärder, ökar oftast inte bara kvaliteten på retrospektiven, utan även fokus, teamkänsla och ansvarstagande i vardagen.
